14/11 -03 Chris Bailey (The Saints)

14/11 -03 Australisk rocklegend på besök

14 november landade den Australiske rocklegenden Chris Bailey på Landvetter i Göteborg. Någon gång runt -76 -77 hörde jag The Saints för första gången, frustrerad och energisk rock musik från Brisbane i landet downunder. Sedan dess har jag regelbundet plockat fram vinylskivorna med The Saints och även Chris Baileys (Sångaren) soloskivor. The Saints bildades i Brisbane 1973, flyttade till London 1977 där de blev mycket populära. I’m stranded valdes till årets singel. Därefter har Bailey varvat karriären med The Saints och soloframträdanden.

Under hösten 2003 så började en tanke ta fart, tänk om man skulle försöka bjuda in Chris Bailey för att uppträda på den av mina kompisar nystartade rockklubben Club Adrian i min lilla hemstad. Sagt och gjort, letade rätt på emailadressen på The Saints hemsida, förklarade vem jag var. Ganska snabbt insåg vi att vi hade gemensamma bekanta i Australien. Kemin stämde i samtalen, telefon och email och Chris tackade ja till att komma hit och genomföra en spelning. Det blev ännu mer spännande när Chris frågade om mitt gamla band kunde tänka sig att kompa honom och att jag fick välja vilka låtar jag ville från The Saints alla skivor.

Som ett barn på julafton insåg jag att jag fick välja vad jag ville även från de två först plattorna som idag är legendariska, I’m stranded och Eternaly yours. Mitt val blev. 1. Lost & Found, 2. No Time, 3. New centre of the universe, 4. Know your product, 5. In the mirror, 6. Swing for the crime, 7. Kissin Cousins, 8. I’m stranded, 9. Bring it on, 10, One way street. Planen var att Chris först skulle spela ett akustiskt set, sedan skulle mina vänner Sonny, Magnus och Peter kompa honom. Vi repade in låtarna med mig själv på sång, en duett planerades i “Bring it on”. Media började få nys om vad som var på gång och Lennart Persson från Studio Pop, Expressen etc samt Kai Martin GT’s nöjesreporter gjorde reportage. Det blev även inslag i lokaltidningen Bohusläningen, samt Trestads Forum.

Kl 10.50 landade Chris i Sverige, strax efteråt styrde vi kosan norrut mot Uddevalla i min gamla Saab 9000. Ganska snabbt infann sig känslan av att det var en gammal kusin man inte träffat på länge som satt bredvid, ett kärt återseende. Framme i Uddevalla besökte vi supermarket och givetvis systembolaget. Hemma i lägenheten blev det brunch och prat om allt mellan himmel och jord. 16.00 promenerade vi bort till Club Adrian för repitionerna med bandet. Ett stort leende spreds på alla närvarande när Chris sjöng tillsammans med bandet, vilken röst!

Efter soundcheck så anslöt sig GT’s nöjesreporter Kai Martin med fotograf till sällskapet. Vi inhandlade pizza på Napoli och gick sedan hem till vår lägenhet. Fram med gott rödvin, karlshamns punch (Baileys favorit). Det blev en hel del musiksnack, framtidsplaner, nya skivor, minnen etc. Runt 21.00 vandrade vi åter till Club Adrian. Det blev lite av en nostalgi tripp, massor av gamla vänner som man inte sett på länge. Bailey fick skriva autografer till vuxna män som i sin tur var uppspelta som unga tonåringar.

Många blev överaskade av att Bailey faktiskt både kan tala och skriva på svenska. Kvällens konsert startade sedan med ett akustiskt solo set med Bailey, det blev en spontan och härlig spelning. Låtarna valdes med eller mindre av publiken, Chris lyssnade på olika önskemål, drack lite vin och gjorde precis som publiken ville. Temple of the lord, Photograph, Don’t send me roses, ring of fire, ghostships mfl fick vi avnjuta.

Efter en kort paus i logen klev sedan kompbandet The “Local” Saints (Sonny Eskilsson, Peter Scherman, Magnus Johansson) på scenen.

Bandet gick på knock direkt med låten Lost & found tätt följd av No Time, för alla i publiken blev det som en resa bak i tiden till punkens gyllene år 1977, det hela var alldeles underbart. I låten “Bring it on” fick jag själv agera “Nick Cave” i en duett tillsammans med Bailey. Med en publik som var fullständigt lyrisk kokade den lilla rockklubben när “I’m stranded” brakade igång som sista extranummer. Det var en lycklig publik, band och Bailey som sedan gick hem till mig för efterfest som varade till gryningen. Efter en brunchliknande frukost gick vi på Lördagseftermiddagen till den lokala krogen “Mortens” för en Bloody Mary. ca 17.00 reste Chris sedan söderut mot Malmö för att hälsa på lite vänner innan hemfärden mot Amsterdam.

En vänskaps knöts och vi kommer med all säkerhet att ses igen.